Återvinning av fosfor på frammarsch

Det livsviktiga grundämnet fosfor håller på att bli global bristvara. Därför satsar nu allt fler länder på att börja återvinna det värdefulla näringsämnet. De första stora kommersiella anläggningarna för att ta vara på fosfor ur avloppsslam har nu börjat tas i drift. Ett exempel är reningsverket Slough utanför London. I Sverige planeras dessutom en fabrik för fosforåtervinning ur slamaska.

Grundämnet fosfor håller på att bli en global bristvara. Därför satsar nu allt fler länder på att återvinna det värdefulla näringsämnet ur avloppsslam.

Idag bränns avloppsslam och hamnar på en soptipp så att fosforn går förlorad. De första stora kommersiella anläggningarna för att ta vara på fosfor ur avloppsslam har nu börjat tas i drift. Ett exempel är vid reningsverket Slough i Surrey.

– Ja, det varken ser ut eller luktar som om de här små vita kulorna kommer från avloppsvatten, säger Rosanna Kleemann, som forskar på fosforåtervinning vid Surreys universitet.

Hon gräver med händerna i en jättelik plastsäck med kulor, som kemiskt närmast är att likna vid urinstenar som tack vare det höga fosforinnehållet fungerar som gödsel. Kulorna formas i en särskild reaktorbehållare där avloppsvatten, rikt på fosfor, pumpas runt.

Det har forskats intensivt på tekniker liknande den här under de senaste åren. Målet är att återvinna det livsnödvändiga grundämnet fosfor som kan bli gödningsmedel inom lantbruket.

Utvecklingen mot mer återvinning får också en skjuts av att EU i juni. Då sattes fosfor upp på en lista över viktiga råmaterial där tillförseln bedöms som osäker.

Europa tvingas idag köpa in stora mängder fosforhaltig malm från framför allt Marocko för att tillverka gödsel. Efter matkonsumtion hamnar fosforn i avloppsslam, och om slammet läggs på soptipp försvinner fosforn ur kretsloppet.

I flera länder i Europa, exempelvis i Sverige, läggs stora mängder slam direkt på åkrarna som gödsel. Men mängderna väntas minska i takt med hårdare gränsvärden för tungmetaller, som ofta finns i avloppsslam.

I Sverige har foskare därför tagit fram en metod där avloppsslammet och biobränsle eldas upp i ett kraftvärmeverk. Ur askan kan fosforn sedan plockas ut och tungmetallerna tas bort. En sådan anläggning ska nu byggas i södra Sverige av återvinningsföretaget Ragn-Sells.

Forskaren Yariv Cohen kom på metoden när han forskade på Sveriges Lantbruksuniversitet kring vattenrening. Yariv visar hur han löser upp den rödfärgade slamaskan i svavelsyra i en glasbägare och sedan med olika kemiska metoder kan plocka ut till exempel järn, aluminium, tungmetaller, gips och fosfor ur lösningen. Det känns lite som alkemi när Yariv blandar två genomskinliga vätskor som sedan reagerar med varandra så att all fosfor klumpar ihop sig i bägaren och kan filtreras ut.

I ett rum intill har en pilotanläggning satts upp där maskiner sköter jobbet. Nu ska hela processen byggas upp i stor skala i en ny fabrik. Företaget Easymining Sweden har gått samman med återvinningsföretaget Ragnsells som hanterar stora mängder avloppsslam från reningsverken och där en hel del inte är tillräckligt giftfritt för att lägga på åkrarna redan idag. Det är det slammet som Ragn-Sells utvecklingschef Anders Kihl nu vill börja bränna i kraftvärmeverk och sedan filtrera i nya fabriken som ska byggas i södra Sverige inom två år och sedan sälja fosforn vidare.

– Vi vill hitta en mer uthållig lösning, och vi tror att efterfrågan på fosfor kommer att öka. Det vi håller på med nu är att projektera en fabrik för att bearbeta cirka 30 000 ton aska, berättar Ragn-Sells utvecklingschef Anders Kihl.

Reporter: Marcus Hansson

Foto: Johan Bergendorff/Sveriges Radio
vet@sverigesradio.se

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3345&artikel=5966944